Här följer några ord om konstnären Carl Larsson. Men här om sådant som fram för allt har med Karin och med målningarna i Bergööska huset att göra. I övrigt finns det att läsa om Carl Larsson på Carl Larsson-gårdens hemsida och i många böcker.
Det var i Grez sur Loing det hände. Den stora kärleken. Carl och Karin hade träffats tidigare och säkert sett varandra många gånger. Carl var under en tid "sekreterare" för AK, AkademieKlubben, där också Karin var medlem.
Det finns mer att läsa om Grez här…
De tu förlovade sig på hösten 1882 och gifte sig följande vår i Adolf Fredriks kyrka i Stockholm, för att sedan resa tillbaka till Grez. Första barnet, Suzanne, föddes i Grez, men när hon närmar sig ett år reser de hem till Sverige.
Under några år undervisar Carl Larsson vid Konsthögskolan Valand i Göteborg och på sommaren 1887 hyr de ett "sommarnöje" vid Apelviken i Varberg.
På våren 1888 reser Karin och Carl tillbaka till Paris. Carl ska måla. Ett uppdrag åt Pontus Fürstenberg. De har då lämnat sina två barn, Suzanne och Ulf hos Karins föräldrar, Hilda och Adolf Bergöö, i Hallsberg.
Under vistelsen i Paris fick Karin och Carl, av Karins pappa, i gåva en liten stuga i Sundborn, där Karins farmor och två fastrar bott. En stuga som byggdes till och byggdes om under flera år och som idag visas för besökare från när och fjärran: Carl Larsson-gården. Under Parisvistelsen fick de ytterligare en gåva. Där föddes deras tredje barn, Pontus.
Framåt sommaren året därpå, 1889, kommer Carl och Karin hem igen från Paris och det lär vara då som Carl målar de trevliga väggmålningarna i det då nybyggda "Bergööska huset", ritat av arkitekten Ferdinand Boberg.
Här på salsrummets väggar blickar ännu Adolf och Hilda Bergöö – Karins föräldrar – ner mot oss besökare. Här finns männen i affären och Karins syskon Per och Stina. Hattfabrikören Elise Sahlqvist bär sina hattar till försäljning och en soldat, en husar, från Sannahed blickar bort mot en ridande Stina Bergöö. Och där promenerar Per i Kleve gatan fram, medan Karins mammas kusin, Ludvig Stenström blåser horn medan tjänstefolket tar igen sig en stund. Och så Karin och barnen, Suzanne, Ulf och Pontus, samt barnflickan Lotta. Naturligtvis synes där också Carl Larsson själv, men på avstånd och med strutnäsa, är han på väg från eller till tåget med Parisväskan.
Mer om Carl Larsson vad det lider
Ta en tur till Hallsberg, men se till att där då är öppet för besökare i Bergööska huset.
I Bergööska huset i Hallsberg
Den vackra salen i Bergöövåningen
Foto Maria Djurskog
Förutom målningarna sägs det att Carl har designat bordet och stolarna samt frisen på öppna spisen. Adolf Bergöös ansikte uppe på spisen är också Carls verk.
Apelviken i Varberg
Och här står jag vid Karin och Carls sommarnöje vid Apelviken i Varberg. Bakom mig utanför muren låg allt huset Karin och Carl hyrde sommaren 1887. Och stengärdesgården inhägnade en fruktträdgård. Karin hade bott en hel sommar, 1881, i Varberg. Därifrån skriver Carl till vännen August Strindberg: "…en långt från människoboningar, ute på en bergknalle liggande stuga". och till Gustav af Geijerstam: "… Här vid västerhavet må vi bussigt. Badning i öppna havet! Osedligt!"
Curt Fröberg